Jag tänkte lägga mig ner och dö en stund. Kanske reser jag mig upp imorgon bitti för att gå till jobbet. Maybe not. Jag har skrivit en novell för en tävling.
Jag tycker att det är roligt att tävla, för hur annars ska jag kunna veta hur det står till med mitt skrivande i förhållande till andra skribenter? Bokförlag refuserar utan att skriva en enda kommentar vad det var som inte föll dem i smaken. Som en taskig pojkvän som gör slut med en. Det var inte du utan jag. It’s always me, good dammit.
Nå, jag har dunderhuvudvärk och ska strax lägga mig ner efter att sonderat vad som finns i den vita lådan med kors på. Jag har skrivit, skrivit om, rättat fel, knycklat papper, haft privata åsikter om presens, imperfekt och pluskvamperfekt och sedan kastat boll med dem. Om någon hittar grammatiska fel i novellen, höll dem för er själva i några dagar. Nu är jag trött men aldrig för trött att i tröttheten dränka någon i tjära och rulla i fjäder. Eh capice?
Tävlingen finns på Kapitel 1 o hoppsan vad det slank här, men jag infogar länken ni hittar mig på.
http://www.kapitel1.se/paivi-karabetian/den-utvalda
T
Lämna ett svar