Plötsligt stod han där framför mig. Min barndomsvän. Han hade inte åldrats en dag. Han var fortfarande femton år gammal, eller tolv som han egentligen såg ut som. Håret var fortfarande klippt på det där sättet som bara mammor lyckas få till när raka linjer var det enda de kunde styra över. Lite längre än…

Jag har inte varit en flitig bloggare, det måste jag erkänna. Men det betyder inte att jag har slutat skriva. Tvärtom. Jag skrev en roman, Koja för en, och skickade in den till en tävling. Tävlingen lades ner. Därefter skickade jag manuset till olika förlag. Det blev refuserat. Sedan skrev jag ett annat manus tillsammans…

Jag har ännu inte fått en bok utgiven av ett traditionellt bokförlag. Innan jag förstod hur mycket arbete som ligger bakom varje skrivet ord bröt jag ihop av refuseringarna och valde att ge ut två av mina böcker på hybridförlag. Nå. Med det sagt är jag tydligen inte en riktig författare. Eller åtminstone inte enligt…

Min bakgrund som amatörskådespelare i ungdomen har förmodligen gjort det lätt för mig att leva mig in i andra personligheter. När jag tycker att jag börjar bli lite småtråkig kliver jag helt enkelt in i något av mina alter egon. Den första är enkel med tanke på min bakgrund. Jag blir en lite tafatt kvinna…

Nästan varje kväll gör jag samma sak: misslyckas med att sova. Alla vet att det är oerhört dumt att försöka tvinga fram sömn. Jag har räknat lamm, bilar, apelsiner på ett rullande band, inget hjälper. Istället för att sova gör jag research. Jag har återigen misslyckats med att inte skriva. Suget efter ett nygammalt manus…

Att få en vuxen person att göra som man säger är en konstart. Det kan kännas manipulativt, men vad gör man när en person har tappat förmågan att avgöra sitt eget bästa. Och vad är egentligen bäst? Ibland krockar det sunda förnuftet med en dement persons tidigare personlighet. När barnen var små byggde vi ett…

Av 700 manuskript valdes min roman ”Koja för en” ut som en av 38 semifinalister i AL Förlags manustävling. Sen avbröts tävlingen plötsligt. Mitt försök att sluta skriva har helt misslyckats. Jag kan tydligen skriva. Jag trycker in den i skrivbordslådan och skriver vidare. Om jag har tur lyckas jag nog prokrastinera i några dagar.…

Jahapp, det är bara att inse att ännu en av mina laster har visat sitt fula tryne. Jag tänkte mig en stillsam och rofylld tillvaro där jag går omkring, plockar grejer och pyntar hemmet, medan jag väntar på att få ett ”tack, men nej tack” från romantävlingen. Nu dissar jag absolut inte min roman. Istället…

Kvällens inlägg är inspirerat av dagens djupa insikter, inre samtal och diskussioner med nummer ett i successionsordningen efter oss: den äldsta sonen, som fyller hälften som många som jag i morgon. Jag var nämligen 26 år när han föddes. För någon dagar sedan blev jag klar med det första utkastet till en roman som jag…

”Mummel, mummel…” ”Skriv lite högre, tack!” ”Jag har börjat skriva på NÅGOT.” ”Något? Du får ju åtminstone servera mig en hisspitch.” ”Njaaa, jag vet inte om jag får. Det är till en tävling.” ”Aaaaaaah.” Jag har gång på gång lovat mig själv att sluta skriva. Det är ett fruktansvärt lidande för både den missbrukande ordfilaren…

Jag lider just nu av någon form av lätt depression. ”Lätt” kan å andra sidan diskuteras. Jag är ungefär lika klappvänlig som en alligator. Och eftersom det är populärt att diagnosticera sina egna sjukdomar när man bara får en kvart hos doktorn för att bocka av exemplariska symtom på klassiska sjukdomar, medan resten av besvären…

Jag har börjat skriva igen. Alltså på riktigt. Det är nästan skrämmande att tänka på att jag för bara någon månad sedan kämpade med att formulera meningar. Nu är jag igång igen. Så vad har jag gjort för att boosta kreativiteten? Jag har börjat med stafettskrivande. Jag skriver på ett gemensamt projekt tillsammans med andra…

I skrivande stund är mitt romanalster Grönare gräs uppe i 10600 ord. Det är gott gry i den – till skillnad från auberginplantorna, som grodde, såg solen och återvände till jorden. Men mer om manuset alldeles strax, Först lite om hantverkarkarusellen som passerat revy. Allt började med att vår tonåriga lillplutt av oklar anledning fick…

Igår städade vi nedervåningen. Dock inte lika nitiskt som andra helger. Det händer att folk skrattar åt mig för att vi håller fast vid helgstädningen, men det har jag lärt mig av min finska mamma. Visserligen städade hon varje dag. Hade hon inte en trasa i handen och en cigg i den andra, morgon- och…

Halloj, jag har minst lika roligt att hitta på en träffande rubrik som att skriva text. I vilket fall som helst så får författare ofta frågan om hur fasiken vi hinner skriva romaner när de flesta av oss först harvar 40 timmar i veckan på ett vanligt jobb. I själva verket är det inte alls…

Hejsan, hoppsan, puuuh! Jag har egentligen inte tid att skriva här, för jag måste skriva… äh, ni fattar. Mina tankar spretar åt alla håll och kanter, så det här är åtminstone ett försök att hålla mig till ett och samma ämne i sisådär två sekunder. Nåväl. I dag tänkte jag laborera lite med ämnet ansvarsfrihet.…

Jaha, vad har tanten roat sig med i dag? Jag måste bara berätta om gårdagskvällen. Det kan förekomma några oskyldiga nakenbeskrivningar, men känn er fria att föreställa er mig som en äldre och mer bedagad Pamela Anderson, i en större storlek, med mindre smink och ett hår som tovar ihop sig i nacken så fort…

Jag tror att jag har kommit på vad mitt nuvarande skrivproblem är. Jag har blivit cynisk på äldre dar. Jag önskar att jag kunde vara lika naiv som mitt yngre jag. Numera är det mina egna tankar som hindrar mig från att skriva. De är rentav självdestruktiva antiskriv-tankar: Det här är bara några av tankarna…

Igår morse fick jag en ingivelse: Ska jag inte bara sluta skriva? Jag menar, är det ändå inte ett gigantiskt slöseri med tid? Vad har det genererat hittills? Knappast ett liv fyllt av champagnefrukostar, privata chaufförer och en överdådig livsstil. Jag stod i köket och kokade havregrynsgröt samtidigt som mina romanfigurer fick fler problem. Under…

Det är alltid fruktansvärt nervöst när man skickar ut sina barn på Sverigeturné. Jag menar förstås mina böcker. En av de första kommentarerna om A som i Alien kom från en ung läsare som ger boken tummen upp. Han önskar sig dessutom fler böcker med utomjordingar. Det fanns även önskemål om blod i kommande berättelser.…

Jag och gubben har ägnat förmiddagen åt att måla friggebodens dörr och fönster. Vi var alldeles för lata för att åka till affären och köpa grundfärg, så i stället tunnade vi ut lite av täckfärgen. Så gjorde man ju förr i tiden, när varken kreditkort eller söndagsöppna butiker existerade. Intrigen till min nuvarande roman börjar…

Ytterligare en resa har nått sin slutdestination. I dag kom Hallelujabröderna ut som ljudbok. Förra året fick jag en förfrågan om jag kunde tänka mig att ge ut romanen som ljudbok. Jag funderade på saken i ungefär en minut innan jag tackade ja. Och jag är väldigt glad att jag gjorde det. En av anledningarna…

Imorgon kommer Hallelujabröderna ut som ljudbok. Och idag publicerades en artikel om min nya bok barnbok A som i Alien i Gotlands Allehanda och på Hela Gotland. Egentligen borde jag vara väldigt väldigt glad. Och det är jag. Men inte så där himlastormande lycklig som jag ibland kan vara. Mitt största fan finns nämligen i…

Hur går det med mitt skrivande? Tackar som frågar. Det är alldeles uthärdligt. Jag har kommit upp i 20 700 ord. Det är fortfarande ganska långt kvar till målet. Å andra sidan har jag sänkt målet. Nu räcker det med 50 000 ord för att det första romanutkastet ska få räknas som klart. Men är…

Gissa om jag hoppade jämfota av förtjusning när DHL aviserade en leverans till mig. Och i dag fick jag för första gången hålla kapitelboken A som i Alien i min hand, resultatet av en lång, lång resa som började hösten 2019 när jag under en veckas semester skrev det första utkastet. A som i Alien…

Jag har satt upp ett mål att skriva minst 60 000 ord och avsluta det första utkastet till en roman innan juni går över i juli. Hittills har jag skrivit 16 700 ord, vilket innebär att jag har 43 300 ord kvar. Det blir många ord per dag. I runda slängar motsvarar det ungefär 200 A4-sidor. Och varför…

I förra inlägget skrev jag om min långa frånvaro från bloggen. Jag hade helt enkelt inte haft något nytt att berätta. Nu är det tvärtom. Imorgon släpps min barnbok A som i Alien, utgiven på Idus Förlag, och med illustationer av Nils Melander. Han väver in otroligt många detaljer och budskap i sina bilder, och…

Jag har inte kunnat bestämma mig för vad jag vill skriva, varför det ska skrivas eller på vilket sätt det ska skrivas. Därför har jag varit ganska tyst om skrivandet här på bloggen. Till slut fick jag ta in experthjälp. Mina skrivande vänner. Jag har aldrig haft svårt att hitta något att skriva om. Problemet…

Jag sitter mitt i smeten, mitt i klistret, och har tryckt in så många aktiviteter under hösten att jag snart måste schemalägga mina kisspauser. Oops. Det bara blev så. Först ut på det redan stressiga schemat var att färdigställa antologin Ö-den, som mina förträffliga kursdeltagare på Folkuniversitetet Visby skrev noveller till under våren 2020. Det…

Idag, vid lunchtid, startade jag en tråd på Facebook-gruppen Författare på Facebook. Så här löd frågan på mitt originalinlägg: ”Får jag fråga en närgången fråga? Är det någon som har gjort vinst på sin bokförsäljning efter att ha skrivit kontrakt med förlag, hybrid eller inte, efter att ha betalat stora summor pengar för att få…

Igår diskuterade jag och några trevliga människor begreppet trygghetsnarkomani. Jag är trygghetsnarkoman. Jag skulle till exempel aldrig få för mig att åka bil utan säkerhetsbälte. Trygghetsnarkomani är på många sätt bra för de kommande generationerna. Man kastar sig inte ut på okända farvatten utan att veta vad man håller på med. Man stannar i trygghetszonen…

Jag har haft några hektiska dagar under veckan då jag arbetat med att färdigställa antologin Ö-den, som skrivkurseleverna på Folkuniversitetet Visby har arbetat med under våren. För första gången är jag inte författare utan ansvarig utgivare till en bok, med allt vad det innebär. Under våren skrev kursdeltagarna noveller som alla kretsar kring temat utanförskap.…

Yes, idag ska det skrytas, så håll i hatten så att den inte blåser bort. I egenskap av projektledare och skrivkursledare börjar jag nu skönja konturerna av den kommande antologin: tio noveller om utanförskap. I våras höll jag kursen Skapa en antologi på Folkuniversitetet Visby. Från två tidigare skrivkurser, en på hösten och en på…

Under den gångna veckan fick jag ett tydligt bevis på att jag inte längre är tjugo år. Jag tillbringade en natt på lasarettet. Plötsligt började det göra ont över bröstet. Ju längre tiden gick, desto värre blev smärtan. När jag kom in låg mitt övre blodtryck på över 190. Efter några timmar hade det sjunkit…

På morgonen blev det 960 ord till min nästa roman Typ:DÖD. Det bestod dels av ny text, dels av bearbetning av sådant jag redan hade skrivit. I den första versionen var miljöbeskrivningarna ganska svaga, vilket förmodligen berodde på att jag inte riktigt hade bestämt mig för hur det faktiskt såg ut runt Lilly. Så hur…

Huvudpersonen Lilly famlar i mörker under de första kapitlen av romanen Typ:DÖD. Hur skildrar man egentligen mörker? Det är mörkt. Sotsvart. Stjärnlöst. Men det räcker inte riktigt. Lilly befinner sig dessutom i ett tillstånd som inte riktigt existerar. Allt som tidigare omgav henne har lösts upp. Det enda som finns kvar är en upplyst tunnel.…

Jag vet att det varken är nyår eller att jag är på pikkalurven, men i dag är dagen då jag skriver kontrakt med mig själv: Jag ska göra färdigt de ofärdiga romanerna jag har samlat på mig genom åren. I dag skrev jag ner namnen på sex romaner som jag tänker skriva klart. Och då…

Det värsta med att skriva är att man hittar spår av sig själv överallt. En novell utan miljöbeskrivningar. En underutvecklad karaktär. Ett hafsigt slut. Allt avslöjar sin upphovsperson. Jag har alltid varit ganska transparent. Så fort jag skrivit en novell har jag kastat ut den på bloggen. Mystisk är jag bara när jag spår i…

Efter några års författande finns det vissa ord som jag tycker borde användas betydligt mer sparsamt. Ett särskilt horn i sidan har jag till ordet börja. ”Jag börjar skriva.” Jaha? När då? Var? Hur? Jag vet att jag låter som en gnällig gammal människa, men formuleringen stör mig. Skriv hellre: ”Jag skriver.” Då vet jag…

Hahaha. Jag bara skojar. Jag tror inte ens själv på rubriken. Anledningen till att jag använder den är enkel: Jag vill syna den. Låt oss för ett ögonblick låtsas att påståendet är sant. Det finns faktiskt skribenter som skulle hålla med. Under coronatiden hörde jag resonemang om att vi hobbyförfattare borde hålla oss undan så…

I dessa corona-tider är det av yttersta vikt att vi följer coronas tio budord: Coronas tio budord Du skall inte hava andra skyddsmasker än CE-märkta. Du skall inte gå in snuvig i en butik, ty folket kommer att bestraffa dig med stränga blickar och social distansering på Facebook. Tänk på att hålla handtagen rena. Visa…

Jag har precis läst klart Folktro, utgiven av Miramir Förlag. Boken är en antologi där trettio författare i trettioen berättelser låter läsaren möta väsen sprungna ur den nordiska folktron. Övernaturliga gestalter kliver ur skuggorna och påminner oss om att människan aldrig varit ensam i skogen. Berättelserna spänner över både modern tid och äldre epoker, då…

Är jag passivt aggressiv? Måhända. Jag är framför allt aggressivt passiv och så bitter att det skaver i hjärnbarken. Först tänkte jag skriva om hur jag mår, men det har jag redan gjort ungefär femtioelva gånger. Stabilt deprimerad vad gäller mitt skrivande. Selektivt glad. Så. Då var den punkten avklarad. Jag tycker om att diagnostisera…

Förutom att jag älskar böcker älskar jag film. Tonvis med film. Jag har sett min beskärda del av västernfilmer, särskilt spaghettiwestern där Terence Hill och Bud Spencer ofta spelar huvudrollerna. Kuriosafakta: Visste ni att både Terence Hill och Bud Spencer egentligen var italienska skådespelare? I lördags när jag var inne i Visby och handlade fick…

Som skrivkunnig känner jag mig nästan skyldig att skriva något om coronaskräcken ute i världen. I dag dör långt fler människor av andra orsaker än just corona. Människor dör i cancer, hjärtinfarkter, trafikolyckor, mord och en mängd andra tragiska omständigheter. Det fick mig att fundera över vad som egentligen skiljer rädslan för corona från rädslan…

Just nu känns det som om det enda jag gör är fyll-i-övningar. Ni vet sådana där där man drar streck mellan punkterna tills en bild långsamt träder fram. Jag har börjat arbeta i ett gammalt manus. Finns det något tråkigare? Det är förstås självförvållat. Jag har bestämt mig för att beta av ett manus i…

Den roman jag håller på att skriva vill inte riktigt ta fart. Romanen utspelar sig i apoteksbranschen under åren efter att apoteksmonopolet avskaffades. Läsaren får följa personalen på det lilla apoteket Törnrosen i fiktiva Sveglösa. På pappret borde allting fungera. Det finns en handling. Det finns starka karaktärer. Det finns konflikter. Temat är tydligt. Premissen…

Jag har återuppväckt en gammal romanidé som utspelar sig i apoteksbranschen. Allting tar sin början när det fiktiva apoteket Törnrosen köps upp av en sunkig affärsman som äger nattklubbar runt hela Medelhavet. Kombinationen sprit och lättklädda damer är vad han byggt sin förmögenhet på. När han träffar Olof Victorin, som förvaltar nedgångna hyresfastigheter i Borås…

Idag vill jag påminna Sveriges skribenter om att vi förutom att leverera ord för nöjes skull också är fanbärare för det fria ordet. Så länge vi får lov att uttrycka oss i skrift utan att riskera våra liv eller bära konsekvenserna i form av indragna tillstånd och bidrag eller fängelse befinner vi oss i en…

Jag tänkte att dagens blogg lika gärna kan få en rubrik som skulle kunna pryda Aftonbladets löpsedel. Om den inte vore för kokoo. Eller för wohoo. När jag var liten var jag fullt upptagen med att vara maskrosunge och hade därför inte tid att odla mina mer udda sidor. När jag som sjuttonåring flyttade hemifrån…

Jag har varit nere i kvicksand av självhat. Ett tag trodde jag att jag höll på att förvandlas till en zombie. Ni vet, ett sådant där vandrande lik som fortsätter att städa, tvätta, diska och plocka undan utan att förstå att det egentligen redan är dött. Den här gången började det med att någon anklagade…

Jag kan inte förneka att jag är drottning över att ta på mig alldeles för många projekt. Tyvärr skapar det en hel del stress i min kropp. Hjärtklappning. Ångest. Sömnlöshet. Och allmänt ojjande. Jag har tagit en veckas semester för att testa om jag kan skriva en kapitelbok för åldrarna nio till tolv år. Naturligtvis…

Mitt skrivande har den senaste tiden varit i maratonklass. Jag har jonglerat så många bollar att jag till slut tappade dem och numera inte ens minns hur många jag hade från början. Jag skriver dessutom en hel del utöver mitt eget skrivande. Jag är också sekreterare i den nystartade Svenskarabiska vänskapsföreningen, vilket innebär möten, protokoll…

Igår var rastlösheten i total upplösning. Min musa var sur. Hon tycker nämligen inte att författare ska ägna sig åt sådant som att vika tvätt. Så hon började kasta tankar på mig. Efter ett tag var huvudet fullt av dem. Jag gick bort till datorn, mest för att lugna henne, och skrev: ”Delar av mig…

En skrivande människa är framför allt en iakttagande människa. Just nu skriver jag om en person som söker gemenskap där de flesta andra bara ser ett misslyckande. Hon tror sig kunna hitta tillhörighet i ett A-lag. Hon accepterar att hon ger av sig själv om hon får något tillbaka. Hon ger det hon kan ge.…

Följande har hänt: Päivis magsäck surar rejält. Och Päivi är själaglad. Päivi:Lite magkatarr så här i början av sommaren har väl ingen dött av. Med lite tur krymper jag en storlek. Tappa matlusten lagom mycket, det gör susen för sommarmagen. Jeansen, here I come! Inre Päivi:Har du glömt alla som faktiskt har dött av blödande…

Det är nog inte konstigt att flera av mina romaner och noveller innehåller övernaturliga inslag. Mina vänner vet att jag spår i kaffesump, lyssnar på mina drömmar och ibland uppfattar sådant som andra inte verkar lägga märke till. Om det beror på intuition, övernaturliga erfarenheter eller att jag har en överaktiv fantasi får andra avgöra.…

Jag lider av en klassisk författarbiverkning. Jag fantiserar om människor. Inte bara lite grann heller. Jag fantiserar om hur de sover, drömmer, äter, går på toaletten, duschar, blir kära och ibland till och med hur de har sex. Jag kan inte hjälpa det. Jag skriver. Dandyn På ett tidigare jobb träffade jag en man som…

I söndags deltog jag i en samtalspanel om bokutgivning. Vi var tre personer som representerade olika delar av bokvärlden: jag representerade egenutgivarna en författare representerade de traditionella förlagen en förläggare representerade mindre bokförlag Under samtalet riktade förläggaren kritik mot min roman Hallelujabröderna. Han kommenterade typografin och nämnde att det var ett skämt att omslaget hade…

I två dagar har jag varit på Gotlands bokmässa och pratat med författare, biblioteksfolk och kunder. Lite bokförsäljning blev det också, men den största behållningen var trots allt kunskapsutbytet människor emellan. Stämningen har varit gemytlig och trevlig, ända tills jag fick mig en litterär käftsmäll. Jag hade tackat ja till att delta i en frågepanel…

Jag vill stolt meddela att mitt barn, förlåt, jag menar min roman Hallelujabröderna, har gått vidare i Selmapriset 2019. Vad som än händer nu kan jag säga att jag tog mig hela vägen fram till prispallen. Min chock var stor när jag först fick beskedet att romanen blivit en av de tio nominerade. Gissa om…

Jag har testat att skriva en annorlunda kontaktannons, en manschauvinist som söker en gratis husa som han även kan idka sex med. Den är skriven på hexameter, men skorrar falskt på några ställen. Att räkna betonade och obetonade stavelser när jag själv uttalar orden fel går bara inte. Det här vill jag helst inte göra…

Jag har skrivit en dikt som en del av en högskoleuppgift. Gudarna ska veta att mina eventuella skrivtalanger inte lutar åt poesins håll. Jag har kämpat som ett vilddjur med den här dikten, slitit isär rader och ord, byggt om dem och satt ihop dem igen till det resultat ni kan läsa längre ner. Min…

God fortsättning, gott folk! Jag har inte varit särskilt aktiv på mina bloggar på ungefär ett halvår. Det finns en anledning till det. Under en längre tid har det känts som om jag varit på väg in i den berömda väggen. Eller snarare som om jag hängt i en bungyjump-lina som stannat några meter ovanför…

Jag har varit så tyst på sistone att det känns passande att publicera en mininovell. Den skrevs som ett skolprojekt i somras.  Jag vaknade av att en stickande ammoniaklukt från kattlådan träffade min näsa, följt av odören av sura kläder som låg bortglömda i tvättkorgen. Från hallen ringlade tennisskornas mögeloststank. I köket möglade kaffesump i…

Idag har jag roat med att skriva haiku. Inte frivilligt, utan som en del av en högskolekurs. Traditionellt är haiku en kort dikt med stavelsemönstret 5-7-5. De fångar ofta ett ögonblick i naturen eller en årstid. Jag skrev först mina obligatoriska haikudikter enligt konstens alla regler. Sedan började jag experimentera. Regler är till för att…

Jag har inte varit närvarande på min blogg på flera månader, men det betyder inte att jag inte har skrivit. Tvärtom. Jag har förmodligen skrivit alldeles för mycket och har tagit en tajmout trots att min sorts pauser kallas för heltidsskrivande. Sedan i våras har jag: åkt på en veckas skrivkurs till London gjort ett webbradioprogram.…

Här har ni en superglad förstavinnare till Synöve B Dufvas  tävling Lattjo lajban 2. Jag vann en första kapitel-analys. Tjoho, jag har en hel drös av outgivna manus på datorn, så det är bara att välja ut en. Hennes motivering var: En klassisk deckarscen som utspelar sig hos den lokala bokcirkeln i Njutånger. Men vad försiggår bakom…

För några dagar sedan kom jag hem från London. Sex dagars skrivkurs med Ann Ljungberg och kompani hade nått sitt slut. Jag har haft vansinnigt roligt och fått chansen att träffa några av Sveriges blivande författare. Varje kväll landade vi på en pub eller restaurang. Efter några öl och glas vin vinglade jag ner till…

Att skriva ett ord här och där Riva av lite meningar som bär Sudda ut allt som känns fel Börja om i stundens vel Var är min musa när jag behöver hen som bäst De jobbar åt andra och stannar inte vid sin läst En skribent är faktiskt som annat folk Kanske mer ångest och…

Jag har varit nere i kängorna när det gäller mitt skrivande, men nu känner jag att det finns hopp för mig. Jag har börjat läsa kurslitteraturen till Kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet, en distansutbildning som jag har blivit antagen till. Det hände något med mig när jag läste Så skriver du noveller och romaner av Lars…

Gårdagens Egenutgivardag, anordnad av BoD, var inte bara en dag då jag tankade nytt författarbränsle för att orka ett år till. Det blev också något av ett hallelujamoment. Jag känner mig lite pånyttfödd i dag. Dessutom träffade jag en hel del supertrevliga människor, lektörer och skribenter som delar mitt intresse. Det kommer ett senare inlägg…

Jag har flera gånger funderat på att sluta skriva eftersom det slukar en stor del av mitt liv. Om det ändå inte leder någonstans, vad är då poängen? Jag tycker egentligen inte om att göra saker bara för skojs skull, trots att jag är ganska skojsig som person. Jag gillar sådant som danar karaktären och…

I morse vaknade jag klockan fyra, gick ut i köket och stirrade ut mot vårt akaciaträd. En tanke formades. ”När hon klev in mellan träden hamnade hon i en annan värld.” Hmm. Lite för mycket Alice i Underlandet. Nästa gång jag vaknade hade humöret svängt. Plötsligt hade jag en obeskrivlig lust att slå ihjäl någon.…

Jag har funderat på hur man som ännu inte etablerad författare ska bli utgiven på ett bokförlag. Om man läser förlagens hemsidor verkar de sällan ta in nya författare. Det måste rimligtvis betyda att de redan har för många. Efter moget övervägande har jag kommit fram till en ytterst osympatisk lösning. Man får helt enkelt…

Jag har tillbringat helgen på Almedalsbiblioteket där Gotlands bokmässa gick av stapeln. Det har varit två intensiva dagar fyllda av böcker, samtal och nya bekantskaper. Jag har lärt mig oerhört mycket och framför allt fått några fina insikter om skrivande och författarskap. En av de personer jag hade glädjen att träffa var Jenny Jacobsson. Hon…

Själfulla samtal på bokmässan Idag har jag suttit med mina böcker på Gotlands bokmässa. Det här inlägget kommer inte att handla om försäljningen av Hallelujabröderna utan om intressanta människor och meningsfulla konversationer. Att överhuvudtaget få till ett själfullt samtal år 2018 är svårt. Alla har bråttom och alla är stressade. Egentligen är det märkligt. Det…

Utdrag ur min dagbok Mina nerver tog slut för några veckor sedan och blodtrycket håller sig på stabilt höga nivåer. Jag har slutat salta frukostäggen av rent medicinska skäl. Min simultankapacitet är också försvunnen. Förr kunde jag jonglera flera bollar samtidigt. Nu klarar jag möjligen en. Problemet är att livet står bredvid med en tennisbollsmaskin…

Jag skulle lätt kunna få till åtminstone en magisk realistisk novell av dagens möte med en kund. Det är så jag skriver. Jag hittar små korn från verkligheten som jag spinner vidare på. Jag är helt urlakad, som om någon har sugit musten ur mig. Som om all lust att andas är borta. Mötet med…

Hej, andra författare! Hur gör ni när en bokidé kommer flygande genom luften? Springer ni genast och hämtar ett anteckningsblock? Eller lider ni av skrivkramp? Själv har jag hamnat på skrivmusornas dörrknackarlista. Det är ungefär som mormonernas dörrknackarlista. (Och ja, jag har faktiskt varit med på en sådan en gång i tiden. Jag blev tvungen…

Varje sekund jag är författare andas jag som om jag visste att det var det sista ögonblicket i mitt liv. Djupa andetag. Känn. Lyssna. Var närvarande. Jag vet inte om andra författare upplever det så här, men när jag skriver kopplar jag upp mig mot något kreativt i universum. Något som är större än vardagen,…

Jag håller just nu på att arbeta med mitt kapitel till antologin om kommunikation som ges ut av Ariton Förlag i höst. Arbetet har lett mig ut på en djupdykning i språkhavet. Jag har läst om språk, dialekter, sociolekter och yrkesjargonger. Eftersom min högre utbildning i svenska stannar vid gymnasienivå har det blivit en hel…

Jag kan inte få nog av ord. Jag måste ständigt hitta nya. Ord som ger mig huvudbry, ord som vägrar avslöja sin betydelse direkt och som tvingar mig att gräva lite djupare. Därför har jag på sistone ägnat mig åt att översätta engelska texter till svenska. Jag har upptäckt att jag inte är så bra…

Jag är inte bara extrovert introvert, HSP och författare. Jag är även ordkänslig. Eller snarare: Meningskänslig. Det är inte orden i sig som stör mig. Det är vad människor gör med dem. Här följer några ord och uttryck som jag gärna skulle vilja slakta här och nu. Prioritera Det här ordet är gravt missbrukat. Det…

Lite jobbigt att skryta gång på gång, men vad ska man göra? Jag vann en första kapitel-analys för ett av mina, ack så många, romanprojekt. Romanidén kretsar kring apotekens avmonopolisering. Den där historiska händelsen som fick farmaceuthjärtan att hoppa över ett slag, blodtrycket att stiga och kaffekonsumtionen att nå tidigare okända nivåer. Tävlingen gick ut…

Idag har jag fått ett ovanligt uppdrag. Det kom inte från min sedvanliga musa som brukar skicka historier, romanidéer och annat elände till mig. Ett spöke tog kontakt med mig. Jag skojar inte. E-t-t s-p-ö-k-e t-o-g k-o-n-t-a-k-t m-e-d m-i-g. Jag borde förmodligen bli medium i stället för författare. Fast å andra sidan ville det här…

Jag har drabbats av den stora skälvan. Under lång tid har jag pratat om Hallelujabröderna. Jag har berättat om den för kunder, arbetskamrater, vänner och bekanta. Jag har kontaktat radio och tidningar, bokhandlar och bokmässor. Snart väntar intervjuer, releasefest, Gotlands bokmässa och Egenutgivardagen. Problemet är att det inte längre går att backa. Nu ska jag…

Jag är sprängfylld av erotik. Alltså av att skriva om den. Det måste vara mitt snart 46-åriga jag som skriker någonstans där inne. En skribent använder sig själv som verktyg. Alla känslor som kapslats in. Alla minnen av möten. Alla blickar, längtor och missförstånd man samlat på sig genom livet. Jag är främst en humor-…

Mina läsare blir glada när de hör att Hallelujabröderna har kommit ut. Det blir inte alltid bokhandeln. Glad i hågen gick jag till en av öns bokhandlare med ett exemplar i handen. Jag berättade att det var min tredje bok, att den vunnit både lektörsläsning och utgivning och att lokaltidningen snart skulle intervjua mig. Om…

I morse vaknade jag till ett mejl från ett bokförlag. Jag har blivit antagen till en antologi och ska medverka med ett kapitel. Jag kan ännu inte berätta vilket förlag det handlar om eller vad boken ska handla om, men när munkaveln åker av kommer jag att pladdra på som vanligt. Problemet är att kapitlet…

Åh jäklar vad det tar emot att marknadsföra sig själv. Som egenutgivare kan man inte sitta hemma och rulla tummarna och hoppas att någon råkar snubbla över ens bok. Man måste synas. Det känns ungefär som att sälja sin själ på torget. Om jag vore lite modigare skulle jag tatuera in Hallelujabröderna i pannan och…

En författare studerar människor. Inte människorna i sig, utan rollerna de spelar. Förr eller senare hamnar de i en novell. Idag träffade jag en sådan karaktär. Det började med att Folksam skickade en betalningspåminnelse på en hemförsäkring jag inte tecknat. Först fick jag prata med en man med sammetsmjuk röst. Han parerade vant mina sura…

Första gången jag skrev en bok, den som senare blev Hem jävla hem, hade jag ingen aning om att det fanns skrivregler. Eller spelregler, om man så vill. Sådana där sanningar som lektörer, skrivlärare och respektabla författare gärna slår i huvudet på varandra. Jag klampade rakt in i skrivandet med ren skrivglädje och en avliden…

Det är glitter och glamour. Eller inte. Just nu sitter jag och reviderar kapitel 18 i Hallelujabröderna. Jag vet inte hur andra författare upplever den trettionde genomläsningen av ett manus, men för mig känns det ungefär som att byta blöja på en skrikande bebis. Mina känslor står uppradade framför mig som pianotangenter. Glad. Lycklig. Hysterisk.…

I torsdags satt jag och bläddrade igenom mejlen i mobilen när en rad fick mig att stanna upp. Mejlet kom från BoD. Först antog jag att det var ett standardmeddelande om att någon annan hade vunnit deras skrivartävling. Sedan läste jag vidare. ”Vi tyckte så mycket om din baksidestext och historia att vi har utsett…

Jag filar på mitt mästerverk. en novell, som jag ska skicka till Tidningen Skrivas stora sommartävling. Du kan vinna äran och 10 000 kronor.Sätt igång och tävla! Jag vet var jag vill placera de pengarna, till ett nytt badrum som inte läcker vatten ner till sovrummet våningen under. Det är min passion, att skriva, och ha…

Idag har jag varit offer för en mansplainande irriterande person. Ja, det råkade vara en man. Det är faktiskt ett utmärkt tillfälle att studera den här typen av personlighet, ifall man någon gång vill slänga in en sådan karaktär i sitt manus. Syftet med en sådan person är ganska enkelt. Han driver handlingen framåt. Han…

Jag har varit i Norrland med min familj och upptäckt att vi har väldigt olika uppfattningar om vad som är roligt. Dottern gillar att ligga i sängen. Yngsta sonen gillar att titta på tv-serie efter tv-serie. Äldsta sonen är fullt upptagen med att lära sig ett nytt språk, antingen dataspråk eller något språk från ett…

Jag roar mig med att skriva otidigheter. Just nu testar jag att skriva en novell som för mig är en typiskt finsk historia. En sådan där berättelse som skulle kunna ha plockats direkt ur salig fars humorskatt. Mitt finska jag är betydligt mustigare än den person jag har lyckats knåpa ihop på svenska. Det finns…

Ju mer jag skriver, desto större blir mina kunskapsluckor om allt jag inte visste att jag inte visste om språket. Om jag fick leva om mitt liv skulle jag kasta mig över alla universitetskurser i svenska och filosofi. Först skulle jag lära mig grammatiken och de olika stilnivåerna. Sedan skulle jag studera de stora filosoferna…

Jag har ofta fått höra att jag är bra på att gestalta. Det har jag nog det finska språket att tacka för, eller snarare det finska arbetarspråket. Det är mustigt, osar svavel och är rikt på liknelser. I min familj växte jag upp med liknelser som bara de invigda kunde förstå. På finska förstås. Hän…

En sak jag har lärt mig i det skrivande livet är att skriva ner en idé medan den fortfarande finns kvar i hjärnan. I morse, när jag stod i duschen, kom ett frö till en novell till mig. Det var lukter, ljud och betraktelser. Tankebubblor som svävade omkring i rummet som om de kom från…

Jag har så mycket att skriva om, men jag är splittrad. Eller så är det orden som strejkar. Det är inte första gången det händer. Jag kan skriva, det är inte det. Men det lyfter inte. Kanske har jag för höga krav. Det är förmodligen flera saker samtidigt. Det händer för mycket i mitt liv…

Jag har befunnit mig på en flotte. Skalad på huden, sårad och naken har jag legat på däcket och väntat på att vågorna ska vagga mitt sinne till ro. Jag fick inte det som jag, eller det som identifierar sig som jaget, ville ha. Själen behövde något annat. Tillväxt. En utlösande faktor. Bokförlaget var tyst…

Det var sista gången jag läste högt ur råmanuset för min man. Han blev chockad. Visste inte att jag hade det här inom mig. Inte fan vet jag själv. Inne, ute, någonstans. Ska någon läsa det här? Inte till en början. Kanske senare. Det beror på om det växer fram ett manus med en röd…

Jag har börjat skriva. Jag skriver alltid, men nu har jag börjat SKRIVA. Det är fruktansvärt läskigt. Det känns som en ryggradsoperation där nerven har blottlagts och ligger utanpå kroppen i väntan på att stoppas tillbaka. Så länge nerven ligger där känner jag allting med hjärtat. Jag läste i Tidningen Skriva att en bra historia…

Först tänkte jag ta en paus från skrivandet. Sedan bestämde jag mig för att skriva ändå. Det finns en historia som vill bli berättad. Jag känner suget. Hugget i mellangärdet. Skriv, kvinna. Jag skriver, men det blir ingen magi. Allt känns krystat och ansträngt, skrivet med fingertopparna i stället för med hela mig. Har jag…

Kommer ni ihåg sagan om kungen som önskade att allt han rörde vid skulle förvandlas till guld? Det slutade inte bra. Just nu känns det som om allt jag skriver förvandlas till skit. Inte bokstavligen, men metaforiskt. Jag får inte till det hur jag än gör. Jag har bytt POV, point of view. Jag har…

När jag somnar hamnar jag i en annan värld. Jag vet aldrig var, vad eller när. Den är verklig, om än skapad av min egen hjärna och anpassad efter mina erfarenheter och preferenser. Det jag bär med mig in i vardagen är alla dessa hus jag har bott i när jag sover. Min själs boningar.…

I helgen var jag på skrivkonferensen Skriv2016 i Dieselverkstaden i Nacka. Det mest slående var inte föreläsningarna, utan människorna jag träffade. Många av dem hade tagit stora kliv sedan förra året. Manus hade blivit böcker. Drömmar hade blivit verklighet. Det de hade gemensamt var att de skrev från hjärtat. När förläggaren Ewa Åkerlind pratade om…

Jag försöker påbörja ett nytt manus efter Hallelujabröderna, men det känns ljummet som en kopp bittert te där tepåsen doppat lite för länge. Jag befarar det värsta. Att manuset är dött. Det är risker man får ta. Inte mitt fel heller. Så fort man får tag på en skrivduglig historia ställer sig plötsligt alla andra…

Min nyfödda ska ut i världen. I mina ögon är den alldeles perfekt. Älskade unge. Efter ett tag brukar jag dock börja se defekterna. Var det gick snett. Vad jag borde ha tuktat bättre, stramat åt eller rent av kastat i papperskorgen. Jag fick idén till Hallelujabröderna på nyårsafton. Mitt under middagen fastnade jag med…

Det är inte lätt att veta vad man ska skriva om. Sci-fi? Fantasy? Steampunk? Feelgood? Och hur ska man veta om boken ens blir utgiven? Man lägger ner år av sitt liv på ett manus och får sedan tillbaka det med ett artigt eller mindre artigt nej tack. Jag läste någonstans att chansen att bli…

Jag brottas ständigt med mitt författarskap. Oh please. Jag kan ju knappt stava. Är jag författare, skribent, skriftställare eller bara en ordmekaniker? En ordamatör? I natt hände något som ställde till det för mig. Det måste ändå finnas en mening med allt det här. Med att jag vill skriva. Med att manusen flyger in i…

Min främsta inspirationskälla till romaner är växelverkan mellan människor. Hur vi behandlar varandra. Hur vi använder varandra. Hur vi utnyttjar varandras styrkor och svagheter. Och framför allt hur vi reagerar när vi blir bedragna, missförstådda, konfronterade eller utlämnade. En roman börjar ofta med en kris. Något händer som får huvudpersonen att inse att världen inte…

Vad har mina kvinnliga förebilder med mitt skrivande att göra? Allt. Och då menar jag inte att jag saknar manliga förebilder. Men de kvinnor som inspirerat mig mest har ett gemensamt drag: De har lite av Pippi Långstrump i sig. De har härdats av motgångar. De använder humor som vapen. Och de vägrar acceptera att…

I dagarna fem har jag varit socialt inkompetent. På jobbet tar jag på mig hörlurarna, sätter på musik och låtsas att det inte finns några människor i världen. Bara mina romankaraktärer och personen som håller i pennan. Jag har varnat barnen. Mamma blir känslokall när hon skriver. Do not disturb. Har du brutit benet? Klister…

Skriva är inte svårt. Det är allt runt omkring som är jobbigt. Att få vardagen att gå ihop när det enda man egentligen vill är att stänga dörren om sig och skriva. Sedan kommer det dåliga samvetet. What kind of a mother are you? The writing kind. Att skriva böcker är lite som att föda…

Jag har blivit refuserad. Klockan halv två på natten damp ett e-mail ner i min lika elektroniska brevlåda: Hej Päivi, Vi har nu läst. Tyvärr tackar XX nej till att gå vidare med texten. På grund av ett begränsat titelutrymme tvingas vi refusera även många intressanta manus. Önskar i stället lycka till på annat förlag.…

Att vara skribent och försöka livnära sig på det är lite som att ha en odiagnostiserad psykisk sjukdom. Humöret växlar fortare än vädret. Tills nu, vill säga. Hela tiden har jag gått omkring och bett om lov att få skriva. Bli erkänd. Bli upptagen i något slags osynligt författarsamfund. Men det går ju inte till…

Huh, det är inte lätt att skriva en text om man måste skippa en hel ordklass. Adverb alltså. Jag är inte svensklärare och jag är inte ens svensk, men jag gör ett försök att förklara vilken sorts adverb man ska hata. Det är adverb som beskriver ett verb. Vi tar några exempel: Han hoppade högt.…

Jag kan inte med säkerhet veta varifrån alla mina historier kommer ifrån. Några kommer från mina kraftansträngningar, när jag vill producera något skrivet, men så finns det de som uppstår innan jag ens hunnit tänka dem. Alla karaktärerna är något av underdogs. De kämpar i underläge och de vill berätta sin historia. Hur de kom…

Det har uppstått ett tomrum i mitt liv. Tidigare fylldes det av arbetet med romanutkastet till Fjärilen i rummet. Nu är min bebis ute hos tre testläsare och jag är som en nybliven förälder som otåligt väntar på omvärldens dom. Visst är den fin? Visst älskar ni den? Jag har lovat både mig själv och…