Chocken var stor och förödande, för mitt arbete, när jag fick veta att jag har blivit nominerad till årets Selma-pris. Jag trodde inte att något sådant kunde hända mig. Blixten kan väl ändå inte slå ner hur många gånger som helst i en och samma roman, Hallelujabröderna.
Först vann romanen en lektörsutgivning hos Litterära konsulter. Tolv lektörer vände på precis vartenda ord i romanen. Sedan gick Hallelujabröderna och vann en egenutgivning hos B.o.D. Och nu är den nominerad till Selma-priset.
För den som inte vet är Selma-priset, förutom att bli antagen av ett bokförlag, det största som kan hända en författare som har gett ut sina egna böcker. Även om det senare skulle visa sig att jag inte vinner, kommer jag att leva med känslan av att min bok blev nominerad. Jag kan skriva några romaner till i bara farten.
Juryns motivering till min nominering lyder:
’”Hallelujabröderna” av Päivi Karabetian
Med oftamörkt humoristiskt tonfall berättar Karabetian om de kriminella bröderna Karlsson som startar en sekt för att tvätta pengar. En roman med många underfundiga formuleringar, men också ett stort allvar som leder till eftertanke.’
Min kärlek till romanen Hallelujabröderna är stor, framförallt till karaktärerna bröderna Karlsson som får en chans att lösa knutarna från sin trasiga barndom.
Lämna ett svar