I en normal värld är det jag som är författaren och historien, ja, den har jag hittat på. Helt fel!!! En historia kommer till mig och vi sätter oss ner och diskuterar, lite som ett par på sin första dejt. Vi försöker hitta en gemensam nämnare, något som är värt att spinna vidare på. Jag är en seriedejtare vad gäller romaner, lovande prinsar som förvandlas till grodor. Så trött på simpla historier som tror sig vara något. Som när notan dyker upp på bordet påpassligt går på toa och smiter ut bakvägen. Sedan jag avslutade Hallelujabröderna har jag varit ute efter något varaktigt. Något som håller i längden. Historien hittade jag närmare den här gången. Vågar ännu inte kissa med öppen dörr, fasiken har inte ens kommit till hångelstadiet där vi lär känna varandras födelsemärken.
Nu ska jag gräva där jag står. Varför leta långt utanför ens bekvämlighetszon när jag har varit med om så mycket att det kan fiktionaliseras, delar av det. Jag är på det klara med vilken typ av genre jag sysslar med, spretig som en tilltyglad tandborste, magisk realism, diskho-realism, kärlek, erotik, komedi- åh, det här gillar jag. Vad ska vi kalla den här typen av litteratur? Livet sett från botten av ett whiskyglas medan man drömmer?
Likt en sjöman har jag varit med om många äventyr på ett stormigt hav, men jag tänkte här bjuda på lite vändningar och scenarios ur mitt liv, som var och en kan användas till att ha som underlag när man spinner vidare på en roman. För er skribenter, tänk på vad ni har varit med om, som ni kan skriva om eller använda er av. Där ni har känslorna där hittar ni storyn. Jag har alldeles för dåligt kom-ihåg minne för att ge referenser till romaner som använder sig av liknande bakgrundshistoria, men jag ska göra ett försök. Jo en sak till, det är bra om du har två historier som gifter sig med varandra. Då blir det levande historia. T ex ensamstående mamma försöker överleva på sin städerskelön och ta hand om sina fyra barn (idé 1), samtidigt som hon försöker bli operasångerska (idé 2). Capiche?
Tragisk barndom
Oändligt tema. Vem har inte haft en hemsk barndom eller delar av den? Mamma pappa barn-separation, sexuellt utnyttjande, levt i en sekt eller kollektiv. Det kan handla om ren terapi, om att förstå, om att hjälpa andra som levt igenom samma sak. Jag tänker på ”Mig äger ingen” av Åsa Linderborg, ”Svinalängorna” av Susanna Alakoski. För min del: skottårsgalen pappa, alkoholistpappa, brodern drunknar, arbetarklass-elev med medelklassdrömmar, sexuellt utnyttjande… Jag kan räkna till flera romanskott här. Ympa och placera på rätt gren där de får växa till.
Amorösa äventyr
Redan vid 17-års ålder var jag en fullfjädrad fresterska. Skämt åsido. Gråt inte över spilld sperma, skriv om det. Jag har till min häpnad och förfäran upptäckt att jag kan skriva erotik, ehm viss erfarenhet. Eller så har du livlig fantasi. Bokförslag: Grottbjörnens folk av Jean M Auel och Lady Chatterleys älskare. Det är inte bara böcker, det är instruktionsmanualer. FIB-Aktuellt kan slänga sig i väggen.
Klassresan
Den som har gjort klassresan vet vad det handlar om, tystnaden från dem man lämnade bakom, den skenbart välvilliga handen kantad med taggtråd efter uppgradering av biljetten. Du ska inte tro du är något, även om du är något, men vi ska se till att du är vad är och blir vad du har varit. Kerstin Thorvalls: När man skjuter arbetare. Underbar. Läs den. Alla är inte lika värda för alla. Jag gick från städerska till lärare, till farmaceut, till chef. Det var inte alla som hurrade, för om jag kunde, så var deras misslyckanden så mycket större.
Kärleken
Alla har förhoppningsvis upplevt den utplånande kärleken, som får en att drömma om nirvana, om att fulländas till en svettdroppe i sin älskares armhåla. Boktips: Egenmäktig förfarande av Lena Andersson. Jag har inte läst den, men plågas redan av de upplevda känslorna av obesvarad kärlek. Ungdomskärleken där den ena är mer rädd än den andra att bränna sig i elden.
Övernaturligt
Sorry folks, men här har jag ett övertag. Jag är medial, läser i kaffesump, är HSP, high sensitive personality, och kan känna energier. Fjärilen i rummet, mitt senaste manus som tyvärr är lite försenad, handlar om detta. Om en mor som inte vill stanna kvar i graven och som hemsöker sin son. Och den andra, som just nu finns hos en lektörsgrupp, Hallelujabröderna, där en avliden mor försöker ställa allt till rätta genom en himmelsk plan. Genren med övernaturligt är hur spretig som helst, så jag ger tips om en gammal bok, Señorans död av Christine Bell. Paolo Coelho är alldeles för uppenbart.
Yrkesintriger
Varje yrke har sin grej, sina yrkestermer och sin jargong. Jobbar du med en speciell typ av jobb, samlar på roadkills på vägen, sopåkare, mattant, skolkurator. Åh, jag älskar att läsa om människor som lever långt utanför min komfortzon. Som att tälta i skogen. Huh! Här gör jag lite reklam för en medförfattare på Bokförlaget Mormor, varsågod, tank so very much, Christer Hermansson som skrivit Avanti- en satir om en utvecklingsdirektör och en kommun i sönderfall. Nu vet jag inte om det är självupplevt, men vem kan mer om intrigerna på en arbetsplats än en som har jobbat inom yrket?
Det finns säkert så mycket mer stoff att hämta ur sitt liv, men nu är det upp till er att få A-betyget. Jag har nämligen varit lärare, men är numera farmaceut. Gör er läxa, sluta gnäll om att det inte finns intressanta saker i ert liv, vadå har ni levt i en bubbla, och do the business!
Lämna ett svar